Inuti djurfabrikerna
Det finns idag tydliga vetenskapliga bevis på att lantbruksdjuren upplever känslor, från välbehag till lidande. Detta är erkänt i EU:s lagstiftning.
Trots detta fortsätter industriell djurhållning att spärra in eller binda fast miljoner djur i karga och hemska miljöer där de behandlas som maskiner på ett löpande band.
Gårdar som istället prioriterar hög djurvälfärd håller djuren enligt ”de fem friheterna” som skapades av UK Farm Animal Welfare Council och ger riktlinjer för hur djur ska hållas för att må bra:
Frihet från hunger och törst
Frihet från obehag
Frihet från smärta, skada eller sjukdom
Frihet att uttrycka naturligt beteende
Frihet från rädsla och ångest.
Plågade hönor och mjölkkor
© WSPA
Tre fjärdedelar av alla värphöns är tvungna att bo i trånga burar med 3-4 andra hönor. En höna i bur kan aldrig sträcka ut sina vingar, röra sig naturligt eller födosöka på ett naturligt sätt. Hon får inte heller lägga ägg i ett rede, vilket hon har ett starkt behov av och lider ofta av den dåliga luftkvaliteten.
En tredjedel av hennes näbb klipps av för att förhindra att hon hackar på de andra hönorna som är ihopträngda runt henne. Bristen på rörelse och den snabba takten av äggläggande gör benen och skelettet sköra.
Vad gäller mjölkkor tvingas fortfarande en majoritet att stå uppbundna den största delen av deras liv. Uppbundna kor som inte tillåts röra sig mer än lägga sig och resa sig upp får ofta problem med ben och klövar, och det är inte ovanligt att de haltar eller till och med blir förlamade.
De producerar ofta upp till 10 gånger mer mjölk än vad som är naturligt, något som möjliggörs bland annat genom avel och genom att de ges extra näringsrikt foder, men som leder till problem som juverinflammationer.
För att de ska producera tillräckligt med mjölk måste de insemineras regelbundet, och kalvarna separeras tidigt från korna, vilket orsakar stress för båda. Förhållandena för kalvarna är ännu en negativ baksida av den industriella djurhållningen. Ofta hålls de i trånga utrymmen och får inte sina behov tillgodosedda.
Bacon från osunda suggor
En dräktig sugga i industriell djurhållning är ofta fastspänd under en stor del av sitt liv. Hon kan inte ens vända på sig, något som naturligtvis skapar stora både fysiska och psykiska problem. Att fixera suggor är dock inte tillåtet i Sverige, men väl i de flesta andra länder i världen.
Dessa suggor har ingen möjlighet att använda sina muskler, och kämpar med skört skelett och hjärtproblem. Ofta vistas de i dålig luftmiljö, vilket leder till problem med luftvägarna.
I många länder ser slaktsvinen inte dagsljus under en enda dag av sina liv. Istället står de trängs de på kalla cementgolv i överfyllda stall och tar ut sin frustration på varandra.
Plågorna kan undvikas
Det finns alternativ till det intensiva lantbruket. Våra och organet FAI:s så kallade modellfarmer är tydliga exempel på kostnadseffektiv lantbruksproduktion där djurvälfärden prioriteras.Du kan hjälpa till med att ge lantbruksdjuren värdiga liv genom att välja dina matvaror med omsorg.
Läs om konsumentval som ökar djurvälfärden inom lantbruket >>
