En dag i Fakhars liv
May 7, 2010
© WSPA/Yasir Nisar
Fakhar-i-Abbas är en av våra personer på fältet. Han har vigt sitt liv åt att stoppa arrangerade kamper mellan björnar och hundar i Pakistan. Han är även ansvarig för vårt björnreservat i Kund Park och det kommande reservatet i Balkasar.
Vi har bett honom ge oss inblick i hur hans vardag ser ut.
Förmiddag
Kl. 10:00 kommer jag in på kontoret i Islamabad. En stor mängd e-post och brev ligger och väntar på mig. Det ser jag som en indikation på att det går framåt. Intresset för att sätta stopp för kamperna är växande.
Kl. 10:30: Vår kampanjdirektör ber mig om att komma in på vårt labb. Hon berättar att vi fått ett genombrott, som betyder att vi nu kan diagnostisera och behandla björnar, som smittats med en särskild typ av parasit, tidigare än förut. Förhoppningsvis kan metoden hjälpa oss minska risken för smittspridning.
11:15: Många har ringt och frågat om etableringen av det nya björnreservatet. Jag bestämmer mig för att besöka grunden idag och kombinerar det med ett besök i vårt existerande reservat, Kund Park.
11:45: På vägen hämtar jag vår veterinär, Dr. Nasir. Björnen Eltwo fick för tio dagar sedan ett allvarligt ormbett på tungan och vi ska nu se om behandlingen har gått bra.
Eftermiddag
© WSPA
13:00: Vi ankommer till Kund Park.
Jag drabbas alltid av en särskild stämning när jag går ut ur bilen och andas in den friska luften i reservatet. Jag älskar lukterna, stillheten och lugnet, och sitter ofta och iakttar björnarna i deras omgivningar. De leker, badar, hittar mat och har också tid till att bara slappna av. Att se björnarna betyder verkligen mycket för mig och ger mig all motivation jag behöver.
13:20: Jag har ett möte med reservatets driftsledare, Ghulam Sarwar, som berättar att generatorn som står för elförsörjningen till hägnen är defekt. Hägnen är avgörande för björnarnas säkerhet i reservatet så vi kommer överens om att det är en nödvändig investering att köpa en ny generator.
14:00: Dr. Nasir är färdig med att undersöka Eltwo. Björnens tunga har läkt och är infektionsfri och han äter normalt igen. Han kan lämna karantänen om ett par dagar.
15:00: Jag kör vidare till Balkasar där byggandet av det nya reservatet är i gång.
Kväll
© WSPA
17:00: När jag kommer fram möts jag med vår byggchef. Lyckligtvis går jobbet bra men som fallet ofta är med stora byggen har oförutsedda problem uppstått. Det stora antalet stenar i marken har gjort det svårt att gräva tillräckligt djupt till hägnets pelare.
Vi ser också över planen för huvudbyggnaden. Vi överväger att bygga ett antal lokaler längre bort från huvudbyggnaden är planerat eftersom terrängen är mycket brant.
18:30: Jag är färdig med besöket och kan köra tillbaka till Islamabad.
20:30: Vi äter middag tillsammans med Naturvårdsverket från Baluchistan. Vi har ett gott samarbete. De har gjort mycket för att säkra att lagen som skyddar björnungar i naturen blir praktiserad.
Under mötet blir jag uppringd av Miljödepartementet som tidigare har besökt Kund Park. De ber om min hjälp till att sammansätta ett undervisningsförlopp för personalen. Det kommer att involvera träning i naturområdena och i våra reservat. Det är ett tidskrävande arbete men jag prioriterar det eftersom det kommer att styrka våra relationer till beslutsfattarna.
22:00: Det har blivit sent och jag har fortfarande en del e-post att besvara. Jag känner att jag är trött, men det är samtidigt så skönt att uppleva framgångar i vårt arbete.
